Dagens Industri (Debatt)

Dagens industri, Debate. Saturday 19 September 2026.

Culture is competitiveness – not charity

Culture is often justified by its intrinsic value and its importance for democracy, education and an open society. All of this matters. But one perspective is missing: the economic power of culture, writes Alexander Lervik, designer.

When politicians discuss culture, the question almost always ends up on the expenditure side. What do the museums, the municipal arts schools, the theatre and the music cost? I want to turn the question around: Can Sweden afford not to invest significantly more in culture?

Sweden is small, but in design we are at the international forefront. Scandinavian Design is a global mark of quality. Many of today's creatives grew up in the 1960s, 70s and 80s, when Sweden invested in libraries, museums, theatres, music schools and arts education. We are still reaping the rewards. Which Swedish creative world stars are we educating for 2050?

As a designer I have seen how cultural competence becomes industrial value. Forty years ago a Swedish company could compete with a clever product. Today technology and function are copied globally. To win, you also need form, identity and experience.

I grew up in a family of artists and as a child was taken around Millesgården and Moderna Museet, to theatre, dance and opera. Add to that art, crafts, music and art history at school. At the time I did not see it as education. Today I use those impressions every day and can point to furniture inspired by a performance at the Royal Opera. And that turns into real money.

In 2012 I won a competition between leading industrial design firms to design the world's first home lift. Within four years the product reached around a thousand lifts a year. The design was decisive for the business.

In the furniture industry the value of design can be calculated. A designer can receive around five per cent in royalties. Swedish furniture production was worth about SEK 46 billion in 2025. AB Volvo, Volvo Cars, Electrolux, Husqvarna and Thule – five groups where design is a clear competitive tool – together had a turnover of around SEK 1,000 billion. Hypothetically value design's contribution at five per cent and we are talking about SEK 50 billion.

This is not an economic calculation, but it makes visible what the cultural debate misses. The cultural and creative industries had a turnover of around SEK 650 billion and employed 250,000 people in 2023. Yet that is only the tip of the iceberg. Beneath the surface lies the creativity that generates value across the rest of the economy.

For the past year I have lived in Österlen. The Konstrundan art trail creates not only art sales but hotel nights, restaurant visits and retail. Who created the value of the hotel night – the hotel, or the culture that made the guest travel here? Tourists spent SEK 504 billion in Sweden in 2025. We measure the hotel bill, but are worse at measuring why the guest came. Among Visit Sweden's international target audience, seven out of ten associate Sweden with design.

Stockholm Furniture Fair shows how easily such value is taken for granted. For decades international journalists and buyers travelled here and built the image of Sweden as a design nation. After the pandemic and increased competition, it weakened. In 2023 the City of Stockholm announced that the fair building would be demolished and the business sold. The decision was later reversed, but Copenhagen has taken over much of the role as Scandinavia's international design scene.

That is a warning sign. A reputation takes decades to build but can be lost quickly. When press and buyers move, business and expertise follow. In the long run, Swedish industry's design competence also risks being weakened. Music shows the same connection. Swedish music generated SEK 6 billion in export revenue in 2024. Behind it lie decades of music education, municipal arts schools, rehearsal spaces and stages. Today music venues are closing because of noise complaints and poor finances.

Culture creates industries and exports, strengthens manufacturing, drives tourism and trains the creativity of children who will become writers, designers, engineers, inventors and entrepreneurs. Its economic footprint is larger than the cultural sector's own turnover.

That is why it is not enough to defend today's culture budgets. Sweden needs to invest significantly more in culture. As AI makes technology and knowledge available to more people, originality, cultural capital and the ability to think differently become more important. Sweden will not win the competition of the future through cheaper labour, but through more creative people.

We live on a creative capital built up over generations. The art room, the woodwork bench, the arts school, the museum and the theatre stage are not on the sidelines of Sweden's economic infrastructure. They are part of it. Greater investment in culture is not charity. It is an investment in Sweden's future competitiveness and prosperity.

ALEXANDER LERVIK, designer

Dagens industri, Debatt. Lördag 19 september 2026.

Kultur är konkurrenskraft – inte välgörenhet

Kultur motiveras ofta med sitt egenvärde och betydelse för demokrati, bildning och ett öppet samhälle. Allt detta är viktigt. Men ett perspektiv saknas: kulturens ekonomiska kraft, skriver Alexander Lervik, designer.

När politiker diskuterar kultur hamnar frågan nästan alltid på utgiftssidan. Vad kostar museerna, kulturskolan, teatern och musiken? Jag vill vända på frågan: Har Sverige råd att inte investera betydligt mer i kultur?

Sverige är litet, men inom formgivning tillhör vi den internationella frontlinjen. Scandinavian Design är ett globalt kvalitetsbegrepp. Många av dagens kreatörer växte upp under 60-, 70- och 80-talen, när Sverige satsade på bibliotek, museer, teatrar, musikskolor och konstnärliga utbildningar. Vi skördar fortfarande frukterna. Vilka svenska kreativa världsstjärnor utbildar vi för 2050?

Som designer har jag sett hur kulturell kompetens blir industriella värden. För fyrtio år sedan kunde ett svenskt företag konkurrera med en smart produkt. I dag kopieras teknik och funktion globalt. För att vinna krävs också form, identitet och upplevelse.

Jag växte upp i en konstnärsfamilj och drogs som barn runt på Millesgården och Moderna Museet, teater, dans och opera. Lägg till skolans bild, slöjd, musik och konsthistoria. Då såg jag det inte som utbildning. I dag använder jag intrycken varje dag och kan peka på möbler inspirerade av en föreställning på Operan. Och det blir reda pengar.

2012 vann jag en tävling mellan ledande industridesignkontor om att formge världens första villahiss. På fyra år nådde produkten omkring tusen hissar per år. Designen var avgörande för affären.

I möbelbranschen går formgivningens värde att beräkna. En formgivare kan få omkring fem procent i royalty. Svensk möbelproduktion var 2025 cirka 46 miljarder kronor. AB Volvo, Volvo Cars, Electrolux, Husqvarna och Thule – fem koncerner där design är ett tydligt konkurrensmedel – omsatte tillsammans omkring 1 000 miljarder. Värdera hypotetiskt designens bidrag till fem procent och vi talar om 50 miljarder kronor.

Det är ingen nationalekonomisk beräkning, men synliggör vad kulturdebatten missar. De kulturella och kreativa branscherna omsatte omkring 650 miljarder kronor och sysselsatte 250 000 människor 2023. Ändå är det bara toppen av isberget. Under ytan finns kreativiteten som skapar värden i resten av näringslivet.

Sedan ett år bor jag på Österlen. Konstrundan skapar inte bara konstförsäljning utan hotellnätter, restaurangbesök och handel. Vem skapade värdet av hotellnatten – hotellet eller kulturen som fick gästen att resa hit? Turister konsumerade för 504 miljarder kronor i Sverige 2025. Vi mäter hotellnotan, men sämre varför gästen kom. I Visit Swedens internationella målgrupp förknippar sju av tio Sverige med design.

Stockholm Furniture Fair visar hur lätt ett sådant värde tas för givet. I decennier reste internationella journalister och inköpare hit och byggde bilden av Sverige som designnation. Efter pandemin och ökad konkurrens försvagades den. 2023 meddelade Stockholms stad att mässbyggnaden skulle rivas och verksamheten säljas. Beslutet ändrades senare, men Köpenhamn har tagit över mycket av rollen som Skandinaviens internationella designscen.

Det är en varningssignal. Ett renommé tar decennier att bygga men kan förloras snabbt. När press och inköpare flyttar följer affärer och kompetens efter. På sikt riskerar även svensk industris designkompetens att försvagas. Musiken visar samma samband. Svensk musik genererade sex miljarder kronor i exportintäkter 2024. Bakom finns årtionden av musikundervisning, kulturskolor, replokaler och scener. I dag stängs musikscener på grund av störningsklagomål och dålig ekonomi.

Kulturen skapar näringar och export, stärker industrin, driver besöksnäringen och tränar kreativiteten hos barn som ska bli författare, designers, ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer. Dess ekonomiska avtryck är större än kultursektorns egen omsättning.

Därför räcker det inte att försvara dagens kulturbudgetar. Sverige behöver investera betydligt mer i kultur. När AI gör teknik och kunskap tillgänglig för fler blir originalitet, kulturellt kapital och förmågan att tänka annorlunda viktigare. Sverige kommer inte att vinna framtidens konkurrens genom billigare arbetskraft, utan genom mer kreativa människor.

Vi lever på ett kreativt kapital byggt under generationer. Bildsalen, slöjdbänken, kulturskolan, museet och teaterscenen är inte vid sidan av Sveriges ekonomiska infrastruktur. De är en del av den. Större investeringar i kultur är inte välgörenhet. Det är en investering i Sveriges framtida konkurrenskraft och välstånd.

ALEXANDER LERVIK, designer